I en debattartikel i Altinget ges bilden av att kommunerna inte sköter sitt uppdrag då en del av statbidraget för regionalt yrkesvux 2025 inte utnyttjades fullt ut. I artikeln kommenterar såväl Maria Bernhardsen från Svenskt Näringsliv och Roy Melchert från SKR utfallet utifrån sina respektive organisationers syn.
I en uppföljande artikel väljer ministern Lotta Edholm(L), att i en kommentar till artikeln säga att hon ”vill också vara tydlig med att kommunerna nu måste ta sitt ansvar, det finns en stor efterfrågan på gymnasial yrkeskompetens.”
Att 18% av det totala statsbidraget för regionalt yrkesvux inte nyttjades under 2025 är inte bra, men det är en klar förbättring jämfört med de senaste åren då i genomsnitt 43% återbetalats.
Av de 688 miljoner kronor som Maria Bernhardsen nämner utgörs 304 miljoner av sent tillskjutna medel i samband med vårpropositionen 2025. För de flesta huvudmän kommer dessa alldeles för sent under året, då alla medel måste användas inom innevarande kalenderår. De sammanhållna yrkesutbildningarna sträcker sig dessutom ofta över mer än ett år, vilket skapar överhängande kostnader för efterföljande år som inte täcks av dessa medel.
Roy Melchert, chef för arbetsmarknadssektionen på SKR, kommenterar också utfallet och säger att han “delar ministerns bild att det är upp till bevis nu för kommunerna att visa att de här förändringarna som vi efterfrågat gör att vi faktiskt kan skapa fler utbildningar”.
Vi delar givetvis Maria Bernhardsens synpunkt att ”det är väldigt olyckligt att de här medlen inte kan förvaltas bättre”, men vill nyansera bilden något.
Vi vill från VIS sida framhålla att kommunerna, tillsammans med de upphandlade enskilda anordnarna, på ett år ökat nyttjandegraden av statsbidraget från 57% till 82%. Detta är egentligen det centrala budskapet i Altingets artiklar och vi beklagar från VIS sida att man väljer en negativ vinkling på detta, samt beklagar att ansvarig minister istället för att peka på framgångarna väljer att gå med i detta narrativ.
Maria Bernhardsen föreslår i artikeln att både kommuner och fristående aktörer ska kunna ansöka om statsbidragen för att öka nyttjandegraden. Enligt VIS ligger dock inte flaskhalsarna i ansökningsförfarandet. All vuxenutbildning har kommuner som huvudmän och det är där processerna för antagning och dimensionering behöver effektiviseras. I dagens system kan man inte kringgå kommunerna genom att ge bidrag direkt till enskilda anordnare – i stället bör vi stötta kommunerna i att förbättra dessa processer.
VIS delar Svenskt Näringslivs bild av att systemet länge varit för kortsiktigt. Vi ser med tillförsikt fram emot de fleråriga tilldelningarna av statsbidrag, samt de höjda nivåerna för lärlings- och kombinationsutbildningar. Detta kommer att ge både kommunala och fristående anordnare bättre möjligheter att fullt utnyttja medlen, exempelvis genom långsiktig planering och rekrytering.
Ytterligare en orsak till varför bidragen är svåra att nyttja fullt ut är utmaningar med att rekrytera deltagare och säkra APL-platser. Här fortsätter vi från VIS gärna att utveckla samarbetet med Svenskt Näringslivs branschorganisationer, till exempel genom gemensamma initiativ för att marknadsföra arbetslivets kompetensbehov och underlätta matchning.
https://www.altinget.se/utbildning/artikel/688-miljoner-till-vuxenutbildning-brinner-inne
https://www.altinget.se/utbildning/artikel/ministern-om-de-oanvanda-pengarna-kommunerna-maaste-ta-ansvar